Tack och lov att Desperate Housewives börjar imorgon. Och att det är slut med Grey's Anatomy i några veckor framåt, jag trodde att jag skulle storkna av sorg förra veckan när Denny dog.

Det var illa, riktigt illa. Jag har inte grinat så mycket framför en filmduk eller tv-skärm sen E.T. bestämde sig för att åka hem.

Eller, ska erkännas, när Leonardo DiCaprio gled av isblocket i Titanic. Fast då var jag en omogen tonåring och extra känslig så det räknas inte.

Det var otrolig onödigt sorgligt att skriva ur Denny ur serien. Och att skriva in Chris O'Donnell. Tråkigare och mer osannolik heartbreak får man leta efter.