Spöket har legat lågt. Det finns en slight possibility att det var kylskåpet som fick spel. Å andra sidan var fönstret stängt när jag kom hem - och jag stänger ALDRIG fönstret.

Rådfrågade min vän S om hur jag skulle göra med hela problemet.
- Ska man säga nåt till spöken? frågade jag.
- Ja, sa S, säg åt dom att dra åt helsike och att dom stör!
- Men, invände jag, man kan ju inte reta upp dom, då blir det ju bara värre. En massa poltergeists och elemtentala spöken och så där (förkunskaper från "Andarnas makt" och "Hemsökta hus").
- Kan inte du skrämma spökena istället då? undrade S. Vem säger att det är dom som ska rassla med kedjor? Kan dom kan väl du?

Sen berättade hon en ryslig historia om en arbetskamrat som haft två spöken i sin nyköpta sekelskiftesvåning. En dam som var snäll och en gubbe som var aggressiv och skruvade ur dörrknoppar hela tiden. Tydligen hade han tagit livet av sig i lägenheten också. Jag gick hem och förbannade att jag inte bor i ett funkishus. Där är det så lågt i tak att spöken inte har någonstans att gömma sig. Tror jag.

I efterhand kom jag på att hela vårt samtal var som hittat på Tjuvlyssnat. se. Än så länge har jag inte dykt upp där men det skulle inte förvåna mig när det blir aktuellt. För hända kommer det säkert att göra. Prata-utan-att-tänka-först is my second name.

Ikväll ska jag försöka fixa bredbandet hemma. Det är rysligt att uppdatera bloggen i skolan.

Dagens bästa: Nu är det sommar, nu är det sol!
Dagens sämsta: Vi har ingen spis i lägenheten, den nya kommer om två veckor. Och jag som lever på pasta med pesto. Annars har man ju noll möjlighet att go wild and crazy på H&M.