Jag är dålig på att blogga när det är lov. Eller när solen skiner. Eller när jag har suttit i skolan och på redaktionen hela dagen. Eller när jag helt enkelt inte orkar.

Men nu, såhär två miljoner kilo godis senare, kände jag suget att blogga igen. Inte för att jag har så hemskt mycket spännande att förtälja. Eller jo, det är klart - har massor med skvaller om kändisar som jag snabbat upp på redaktionen- men det passar sig inte i bloggen. Vad jag kan förtälja är att jag fick påskpengar av söta mormor, påskpengar av söta moster och påskpussar av två söta föräldrar som åkt tjugo mil. Plus välbehövda migräntabletter. Vilket kanske inte är så intressant.

I onsdags var förresten D och jag på gratis bio och såg Inside Man, vilken jag ivrigt rekommenderar. Spännande intrig, fänglsande Denzel Washington, snygg Clive Owen och piffig Jodie Foster med en hel uppsjö Hermés Birkin. Se!

I torsdags var D och jag än mer kulturella och var på Dramaten och såg De sju städerskorna, vilken jag tyvärr inte kan rekommendra. Hela Stora Scenen var under första akten täckt av gamla kläder och skräp, vilket gjorde att det steg en doft av lump över hela salongen. I akt två blev allt konstigt. Se inte om du inte behöver.

Nu blir det en ensam hemmakväll med redaktionsarbete och skolplugg om vartannat. Sen har jag hyrt en riktig chick flick att fördriva tiden med, Must Love Dogs med John Cusack. Är pinsamt nog en riktig sucker för amerikanska romantiska komedier. Fast helt ensam kommer jag inte att vara. Har ett påskägg på nästan 1,5 kg framför mig och han verkar också filmsugen.